Romandebutbloggen

Jaha, igår fortsatte jag med kap 17 av 44 och att placera det i ett händelseförlopp och en miljö. Gick över förvänta bra. Tidigare var det i stort sett bara inre monolog vilket var aptråkigt att läsa. Nu blev det betydligt bättre. Återstår att se om det blev tillräckligt bra. Hoppas kapitel 18 är mer medgörligt. 

 

Djupt nere i redigeringsträsket nu och det känns oändligt och ändlöst. Men någon gång kommer man ut på andra sidan, gäller bara att traggla nu. Och slutet tror jag, eller hoppas i alla fall, ska bli roligare och lättare att ta sig an. 

 

I det här manuset har jag numrerade kapitel vilket jag inte hade i det förra (alltså de var numrerade i excelfilen där jag strukturerade upp allt men inte i wordfilen där jag skrev). Gillar det onumrerade formatet bättre, då kan man vara mer lyckligt ovetande om vilket kapitel man sitter med och det blir inte lika tydligt att du inte kommer nån vart.

 

Föredrar också att läsa böcker med onumrerade kapitel. Vet inte varför men känns mer avslappnat på båt sätt utan. Men nu började jag numrera här och det känns inkört och lite tryggt kanske. Men när jag redigerat klart ska jag nog ta bort numreringen. Eller kanske redan idag?! Det vore onekligen nice att bli av med den. Varför inte egentligen? Får se om jag vågar drista mig...