Romandebutbloggen

Här skriver jag om min väg till romandebut. Jag är ännu inte där men kommer inte ge mig förrän målet är uppnått!

Kapitellängd & synopsis

Kategori: Allmänt, Redigera, Synopsis, att skriva, dagbok

Igår vid redigeringen började manuset gröta ihop sig. Kollade längden på kapitlet jag höll på med (nummer 24 i ordningen) och mycket riktigt var det på tok för långt. Över 5 000 ord. 
 
Hittade passande nog en gammal anteckning i mobilen om just kapitellängder. Vet inte alls varifrån informationen kommer men lät bra så anammar den i alla fall. De första kapitlen rekommenderas då enligt denna okända källa vara ca 1 500 ord. Mittenkapitlen omkring 2 500 ord. Och de avslutande kapitlen ca 1 200 - 1 500 ord. Detta för att väcka och bibehålla intresse och sedan höja spänningen/tempot på slutet. 
 
Räknade igenom alla kapitel och kan konstatera att början ligger rätt bra. Kapitlen kan möjligen gärna bli lite längre i början av mitten medan slutet av mitten ligger relativt bra. Men kapitlen är för långa på slutet, där också de största problemen fanns (enligt lektörens kommentarer som jag läst så många gånger att jag kan dem utantill vid det här laget). Känns skönt att ha fått lite kläm på vilken struktur jag vill ha. Delade ganska enkelt upp det där mastodont kapitlet i två också vilket blev ett bra lyft. 
 
Nu ser översikten över kapitellängderna ut så här, mätt i antal ord.
 
 
Efter det skrev jag ihop synopsis. Eftersom jag ska lyfta det viktiga och var osäker på vad detta egentligen är. Fick ihop ett jag är nöjd med och har därmed vaskat fram de viktigaste karaktärerna, huvudkonflikt och några sidokonflikter av betydelse. 
 
Nu vet jag vart jag är på väg rent strukturellt vilket känns superbra. Varje sånt här litet steg på vägen är viktigt för helheten och slutresultatet. Vilket är lite av charmen med att skriva, för jag älskar att kunna bocka av delmål. ”Bara” att hugga i och ta sig dit då (hoppas jag).

Fredag och skrivpaus på G

Kategori: Allmänt, Redigera, Roman, att skriva, dagbok

Jösses där försvann den veckan. Bara en likadan kvar till semestern. Skönt och välbehövligt med kvalitetstid med barnen och lata dagar på stranden hoppas jag. 
 
Har varit kanske lite väl besatt av att redigera denna vecka och kört både kvällar och vissa luncher, utöver resorna. Vilket gjort att jag redan dragit igenom 100 sidor och gjort om efter de synpunkter som kom. Strukit ”onödiga” eller delar av väl utdragna partier och bytt ut mot förstärkningar av det relevanta. Så summa summarum är antal ord ungefär konstant. Ligger kvar på nivån 77 000 ord, bara några hundra ord det fluktuerar hit eller dit. 
 
Kör väl vidare på samma bana idag med. Det kommer (enligt lektören) bli mer ändringar att göra mot slutet av manuset så jag ser detta som lite uppvärmning. Nästa vecka blir det säkert svårare... 
 
I helgen välbehövlig skrivpaus. Har varit en intensiv vecka och jag är smått överkokt i huvudet av allt skriv ovanpå allt jobb som i och för sig varit något lite lägre tempo denna vecka som tur är, eftersom många är iväg på semester.
 
Nästa vecka blir vi inte många på kontoret så ser fram emot att hinna göra allt det där man borde men aldrig hinner annars. Och fortsätta redigeringen på resorna såklart! 

Lektörskänning, kan knappt andas!

Kategori: Allmänt, Förlagsinskick, Redigera, Refusering, att skriva, dagbok, dramaturgi, vi som skriver

Plötsligt händer det! Lyckan är total!
 
Mitt relationsmanus har gått vidare till lektör. Och blivit refuserat förvisso men jag har fått feed back från ett fullblodsproffs! På ett av de mest kända storförlagen dessutom, ett riktigt drömförlag. Kan knappt andas.
 
Nu slänger jag mig över manuset igen med full kraft. Självfallet! Det de sa till manusets nackdel var förhållandevis enkla grejer. I stora drag att min huvudperson måste bli varmare, hon är för kylig/kall (Min tolkning, de formulerade sig inte så hårt och kategoriskt) Lätt att ordna skulle jag säga. Och två så ska jag lägga om dramaturgin och ge dem avgörande händelserna större plats. Ja, det kan jag lätt göra, inga som helst problem. Antagligen behöver jag i stort sett döda ytterligare några darlings och ösa på lite i de viktigaste avsnitten. Thats it!
 
Sedan fick jag fina ord och den bekräftelse jag längtat efter, exempelvis ”ett välskrivet manus” och ”den här författaren kan skriva”. 
 
Allt detta bjöd de lilla i sammanhanget obetydliga mig på. Kommer vara dem evigt tacksam. 
 
Herregud vad jag är lycklig nu, och ostoppbar!!!