Romandebutbloggen

Här skriver jag om min väg till romandebut. Jag är ännu inte där men kommer inte ge mig förrän målet är uppnått!

Return of the slask

Kategori: Allmänt, Inledning, Redigera, Roman, att skriva, dagbok, vi som skriver

Detta har aldrig hänt mig tidigare men vissa textsjok har börjat ta sig upp ur slasken och tillbaks in i manuset, i ett annat sammanhang än tidigare.
 
Känns riktigt bra att få användning av några guldkorn från förr.
 
Exempelvis den inledande intrigen som rök när jag strök massa kapitel av början får en naturlig plats i det kapitel som numer utgör början och kan höja pulsen i det. Andra små detaljer har också tagit sig tillbaka, några meningar här och några där. 
 
Igår fortsatte jag jobba med de två inledande kapitlen som nu börjar kännas riktigt, riktigt bra! Hann med lite responsarbete också. 
 
Idag jobbar jag hemma så inget skriv. Börjar bli lite nervös för nya jobbet nu med lite drygt fem veckor kvar bara. Hoppas det blir bra... 
 
Gårdagens ros gick till SL:s hittegodsavdelning på Klara östra kyrkogata.
 
 
Så trevlig personal och en varm gemenskap i kön bland alla oss klantskallar som glömt grejer i kollektivtrafiken.
 
Tjejen före mig i kön fick exempelvis tillbaks en väska med både iPad och telefon i som hon glömt på tunnelbanan. Upphittad på tunnelbanan i Skarpnäck. Sånt trodde jag inte inträffade! Hade själv utgått från att allt var snott.
 
Oerhörda mängder mössor, vantar, paraplyer, nycklar och allt möjligt. Och även vår påse med dyrbart valpfoder a’ 300 kr som glömdes på tvärbanan för några veckor sedan. En helt igenom supertrevlig upplevelse. Man kan ta kaffe medan man väntar på sin tur också.
 
Nästa gång kommer jag inte ge upp direkt när jag glömt något på tåg eller buss utan glatt ta mig till detta mysiga, välfungerande ställe! 

Att läsa är att skriva?

Kategori: Allmänt, Inledning

Nu behöver jag som sagt läsa lite annat efter min superintensiva redigeringsperiod jag varit inne i sedan maj. Puh!
 
Men att läsa är för mig en naturlig del av att skriva, hitta inspiration och nya krafter så det känns som väl investerad tid. Även om det inte går att sätta fingret på något resultat så bidrar det oavsett, det är lite härligt och befriande med skrivprocessen tycker jag. Att den (till övervägande del) inte är mätbar utan tar sig fram på sitt eget sätt. 
 
Så igår eftermiddag slank jag in på pocket shop och till min stora glädje var det kö i kassan och en hel del kunder i butiken. Härligt, är inte bokbranschen på väg upp ändå?! Vill ju gärna tro det... 
 
Hittade dels en Ernestam som jag hade googlat fram i förväg på sökningen köp bok relationsdrama och dels ett spontanköp; familjehemligheter av någon för mig okänd men som enligt baksidestexten är en feelgood-drottning och det lät ju lovande. Ernestams bok skulle jag definitivt aldrig fått för mig att spontanköpa pga omslaget med en underviktig/anorektisk kvinna som ser allmänt ohälsosam/sjuk ut men uppiffad i nåt svart klänningsfordral. Hoppas verkligen att det finns en koppling till det i boken. Blir tokig annars på den typen av bilder. Men eftersom jag redan bestämt mig för att köpa den får jag stå ut med omslaget helt enkelt eller i värsta fall klippa av det. 
 
Inledningarna är ju alltid intressanta att belysa. Till en början kan jag konstatera; inga prologer. Pluspoäng enligt mig. 
 
Inledning 1; En liten svettdroppe rullade längs Steffies ögonbryn, fortsatte nerför kinden och landade med ett plopp på den stora vita pappkartongen som hon bar i famnen. 
 
Inledning 2; Veronica, Idag tyckte jag att jag såg James igen. 
 
Ger ju väldigt olika känsla de båda och sätter an olika toner. Och det är väl kanske bland det viktigaste inledningsvis, att sätta en ton? Få in läsaren på spåret? Det där med ploppet är väl en översättningsgrej, tror inte en svensk författare hade uttryckt det så, eller kanske vad vet jag. Ger hursomhelst en tydlig känsla av att detta är någon sorts feelgood-bok. 
 
Idag jobbar jag hemma så får hålla mig till kvällen med att läsa vidare.