Romandebutbloggen

Här skriver jag om min väg till romandebut. Jag är ännu inte där men kommer inte ge mig förrän målet är uppnått!

Kapitlet över...

Kategori: Allmänt

Bra att jag skrev gårdagens inlägg här som fick mig att skärpa ihop mig och avsluta kapitlet. La in ett nytt kapitel nu efter istället. Oerhört befriande.

Men det gick långsamt idag. 1 000 tecken. Och värre kan det bli med tanke på konferensen nu torsdag-fredag. Summerar ändå till överraskande bra 24 000 tecken under augusti månad, producerade under 10 skrivpass (eller elva blir det om man räknar med kvällen jag satt och planerade synopsisen och de närmsta kapitlen.)

Nästa vecka ser lovande ut än så länge. Är försiktigt positiv till att kunna ro detta skrivprojekt i land. Någon gång om några (?) år...

Kapitlet som aldrig tar slut...

Kategori: Allmänt

Alltså det här kapitlet tar aldrig slut. Kommer kunna bli mitt längsta kapitel nånsin. Är så mycket som ska framgå här. Eventuellt för mycket. Fast nu när jag räknade var det bara 7 sidor långt även om det känns som det dubbla. Blir det inte klart denna vecka så behöver jag nog tänka om och dela upp det.

Och var är bussen som skulle ha kommit för sex minuter sen?

Har lite ångest inför slutet av veckan då jag ska på konferens i Göteborg. Två tågresor på, vad kan det vara, 3 timmar per väg kanske? Hade jag fått skriva hela resan så hade ju fasiken halva råmanuset varit klart till helgen. Men jag åker med kollegorna och kommer behöva socialisera. Antagligen inte få ett ord skrivet. Är så synd med all denna "bortkastade" skrivtid även om jag ju är där i jobbet och på arbetstid och allt sånt så är ju just resor där jag skriver. Kommer vara så sjukt sugen på att smyga fram datorn...

Tjuvkikare

Kategori: Allmänt

Det är ju många år nu som jag suttit på tåg eller bussar och skrivit manus. Jag, som själv lider av en nästan sjuklig nyfikenhet, har varit förbluffad att de som sitter brevid kan hålla sig från att tjuvkika på min skärm. Några har väl slängt ett getöga och sen tittat åt ett annat håll. Inte mer än så. 
 
Men imorse satt en medelålders man brevid mig, snarast klistrad vid min skärm. Han försökte vända bort ansiktet några gånger men var direkt där igen. Jag låtsades inte om något så han trodde kanske att jag var så fokuserad att jag inget märkte. Dessvärre för honom var det en rätt vanlig "polisen går igenom caset på ett möte"-scen. Hade det varit en sexscen, riktigt grisig avrättning eller nåt liknande så hade jag nog inte kunnat skriva med nån hängandes över axeln. Men nu gick det faktiskt bra trots att jag kände extra press att leverera nåt riktigt proffsigt nu när jag hade en läsare live. Får väl ta det som en komplimang att han blev så fängslad ;) 
 
Traditionella 2000 tecken blev i alla fall nertecknade trots allt. Tänk om någon författare sände sitt författande live. Så man kunde följa med i processen hur boken blir till. Vore verkligen häftigt att få följa någon etablerad författares arbete i alla fall för oss som är intresserade av att skriva!