Romandebutbloggen

Här skriver jag om min väg till romandebut. Jag är ännu inte där men kommer inte ge mig förrän målet är uppnått!

Genomläsning?!

Kategori: Allmänt, Förlagsinskick, Redigera, Roman, att skriva, dagbok

Kan inte riktigt tro att det är sant. Men i fredags när jag gick igenom att göra-listan så visade det sig att allt utom tre grejer redan var avklarat! Måste haft det i bakhuvudet på nåt sätt under redigeringsrundan och fixat utan att tänka på det eller nåt. 
 
Och dessa tre saker är sådant som jag behöver plöja texten för att fixa generellt (exempelvis ”den eviga hösten”, dvs justera till årstiderna då den sträcker sig över ett drygt år men det ändå är höst i de flesta scener) eller fundera lite till över. 
 
Så idag börjar genomläsningen. Riktigt pirrigt att se hur det känns att läsa igenom allt! Kommer redigera smågrejer jag stöter på under tiden tänker jag (+ årstiderna) så får vi se hur mycket annat som kommer upp till ytan. Kan man hoppas på förlagsutskick i mitten av maj kanske!? Pretty please!!!!

Summeringar

Kategori: Allmänt, Redigera, Roman, att skriva, dagbok, vi som skriver

Förra veckans skriv:
Sex skrivpass, fyra kapitel tillryggalagda.
 
Blev nostalgisk och öppnade den första versionen av manuset som jag har sparad. Från augusti 2014 när det bara fanns åtta sidor. Varav det mesta numer är dödade darlings. Bara några strofer finns kvar av dessa fantastiska inledningssidor som var de första på min skrivkarriär. Inledningen var klockren men tyvärr gick den inte att få till en effektiv fortsättning på. Därav att det bara är ångorna av den kvar. Lite sorgligt men inget att ångra, det blir bättre i sin helhet som det är skrivet nu. 
 
Helgen:
Tappat betalkort, igen. Spärrat det och sen hittat det i morgonrocken. Varför kan man inte ångra ett spärrat kort så det funkar igen? Telefonbanken var förvånansvärt trevlig i alla fall. Bär runt på obekvämt stora mängder kontanter eftersom dottern fyller år och vi inte har någon present eller något annat heller för den delen ännu. Fick plocka fram plånboken ur gömmorna, var superlänge sen jag använde den. Känns väldigt seriöst att gå runt med en plånbok. 
 
Läste ut Utan dina andetag av Karin Aspenström också. En udda fågel i min bokhylla. Gillar relationsromaner men har svårt att hitta dem när jag väljer ut vad jag ska läsa. Det händer inte så mycket i rena händelser enligt min erfarenhet (jämfört med deckare/spänning som är det jag läst mest av), ändå kan man inte sluta läsa. Varför frågar jag mig, nu när jag ska skriva en själv.
 
I den här boken är det nog karaktärerna som håller en kvar, och en härlig miljö. Den utspelar sig i Indien. Dessutom är det mycket känslor i omlopp och det är ju ofta fängslande. Första halvan av boken gillade jag bäst. Sen blir det lite som ett fyrverkeri av konstiga händelser som liksom poppar upp följt av ett trist slut. Så det jag lär mig av det är nog att inte trycka in massa ”action” bara för att, eller av rädsla att det händer för lite. Och att, nej vågar inte spoila slutet här, men att inte ha den typen av slut i alla fall. Som tur var finns inga sådana planer för det manus jag jobbar med nu heller. Hennes språk är sjukt effektivt, inte en bokstav i onödan känns det som. Men ändå bekvämt att läsa. Kanske något opersonligt ibland i all sin korthet. Inga roliga uttryck man inte hört förut eller så utan kort, koncist och antagligen väldigt korrekt. Sammantaget en bra bok men inte toppen. 
 
Åkte skidor i Romme (sjukt bra service av Samir i skiduthyrningen) och var på en 37-års fest. 
 
 
 
Söndag blev det en konsert med Thomas Andersson Wij (visade sig att en vän till familjen var med i bandet vilket var en riktigt bra bonus!) och fixade lite hemma med tvätt och sånt. Var sedan supertrött!
 
 

Just det, struktur var det...

Kategori: Allmänt, Redigera, Roman, att skriva, dagbok

Halvvägs in i gårdagens skrivpass föll en vilsenhet över mig. Jag släppte tangenterna och undrade vad fasiken jag höll på med. Vilket var tur för då kom jag på att jag glömt att inleda redigeringen av kapitlet med min struktursida. Så satte jag mig och fyllde i den och sen var jag på banan igen. Skönt att märka konkret hur det strukturella bakomliggande arbetet gör skillnad på resultatet. 
 
Kanske har det inte framgått så supertydligt men tar alltså ett kapitel i taget i kronologisk ordning, fyller i min kapitelmall som jag tog fram efter Lisa Croons metod parallellt med att jag jobbar mig runt lite hipp som happ, hit och dit i kapitlet. Ända tills jag förstått eller snarare bestämt mig för vad det handlar om, vad som är viktigt och hur det ”rör sig” och jag är nöjd med texten utifrån det.
 
Sedan går jag på nästa kapitel på samma sätt. Ibland får jag hoppa framåt eller bakåt i manuset för att få det nya att passa med det gamla och då gör jag det direkt.
 
Jobbiga eller tråkiga saker liksom sånt jag känner mig osäker på skriver jag upp under en särskild flik i mitt excelark/synopsis och väntar med. Kanske till skrivhelgen senare i mars. Funkar väldigt bra och snart har jag tagit mig igenom en tredje del av manuset på detta sätt! 
 
Blev så shoppingtaggad av helgen så fick bli en shoppinglunch igår.
 
Unnade mig en mössa på rea. Tidigare har jag bara använt reklammössor från sats som pappa får i mängder för att han tränar där nästan varje dag och gärna skickar med mig. Vi har många. Blev ett läppstift också när jag ändå höll på. Inte lika säker på det dock... Fortfarande ingen väska så finns risk att det blir en shoppinglunch senare i veckan med. Är inte bra när man får lön så här många dagar innan räkningarna dras. Lite väl mycket ”kung i baren”-känslor. Och så startar väl bokrean idag också. Ojoj.
 
Här bjuds hursomhelst på en före och efter bild i mössfrågan. På första bilden syns också lite av Saltsjöbanans fina gamla vagnar! De där blåa stängerna hade samma design redan när jag var barn, så här känner jag mig riktigt som hemma. Men på åttiotalet har jag för mig att det var bruna skinnsäten (som inte alltför sällan var uppskurna så att fordret stack fram, känns nästan som om det är mindre skadegörelse nuförtiden, eller så fixar de det snabbare). 
 
 
 
 
På torsdag ska ena dottern hänga med mig till jobbet eftersom vi har pannkaksbuffe på torsdagar som jag lovat hon ska få äta nån gång innan jag slutar. Hon har under de senaste dagarna varit orolig för att jag ska bli författare innan hon hunnit äta pannkakor på mitt jobb men den oron ser alltså ut att ha varit obefogad (tyvärr...). Men det innebär två skrivpass mindre för mig denna vecka så får verkligen försöka fokusera under de skrivpass jag har. Det är nog bara jag som gläds åt tågförseningarna till följd av snön. Älskar när tåget segar sig fram eller allra helst stannar upp där det inte ska mellan stationerna för att vänta in nåt, så jag får lite mer skrivtid. Hoppas på några bonusminuter idag.
 
Igår var det dags för tråkig administration på jobbet men fick tips från en kompis om senaste poddavsnittet av ”Bladen brinner”. Som jag troligen alltid kommer följa på grund av Johanna Lindbäcks fantastiskt härliga röst och dialekt som jag gillar så skarpt. Av någon anledning hade podden fallit ur mitt flöde så jag hade tre olyssnade avsnitt. Men nu är jag ikapp. Det senaste var om refuseringar så det var ju ett passande ämne för min del även om de inte gick särskilt djupt in i frågan utan höll sig mer på en lite lättsam ”det drabbar oss alla”-nivå. Vilket väl kan vara just det man behöver ibland. 
 
Oj vad långt det här inlägget blev. Var inte meningen men är väl på babbelhumör idag. Bredde ut mig en del i texten igår när jag redigerade också och skrev till grejer så har väl en svulstig period här kanske.