Romandebutbloggen

Här skriver jag om min väg till romandebut. Jag är ännu inte där men kommer inte ge mig förrän målet är uppnått!

Skriva för barn och unga

Kategori: Allmänt, Barn- och ung, Synopsis, att skriva, dagbok, vi som skriver

Lutar åt att det blir en barn- eller ungdomsbok denna gång. Provar som sagt mig fram mellan olika genrer (vet inte hur ordet böjs men ni fattar). Barn - och ung har jag inte gett mig på ännu så det passar bra och känns nytt och fräscht. 
 
Tog en titt i barnens bokhylla för att få grepp om formatet. Jämförde tre olika bra säljande böcker för åldern 9-12 år. Dels Fem på rymmarstråt från 1944. SVJ från 1982 och Doktor Proktors pruttpulver från 2007. De var rätt lika i längd när jag gjorde en snabb överslagsräkning, SVJ & Doktor Proktor båda på ca 45 000 ord vardera. Femboken på ca 39 000 ord. Som sagt väldigt mycket ca men är ju inte viktigt exakt utan bara på ett ungefär. 
 
Doktor Proktor och Femboken hade båda 22 kap vardera. SVJ hade 25 kapitel. Vad gäller kapitellängden så hade SVJ inledningsvis och avslutningsvis kortare kapitel och så längre i mitten. Övriga hade lika långa kapitel rakt igenom. Jag tror på SVJ:s taktik där. 
 
Inte mycket att snacka om, inom dessa ramar ska jag hålla mig. 
 
Innebär att jag får tänka om vad gäller att planera de tio första kapitlen. Det är ju halva boken om det är en barn och ungvariant. Räcker nog att börja med de första fyra-fem. 

Utskicksstrategi

Kategori: Allmänt, Förlagsinskick, att skriva

Bra tajming att jag just ska till förlagsutskick och därmed har lite eld i baken. Annars hade jag nog bara suttit på tåget och stirrat ut på våren/försommaren med ett nöjt litet leende på läpparna. Men nu googlas det förlag, läggs upp utskicksstrategier och knåpas följebrev. 
 
De förlag som (ännu) inte har refuserat mitt tidigare manus som fortfarande cirkulerar där ute kommer jag inte våga skicka ett nytt manus till. Då kanske de gillade det första men hatar det här och tänker att det de gillade bara var ett one hit wonder. Så de får jobba på ostört med det första manuset.
 
Förutom dem så kommer jag skicka ut det till så många jag orkar nu på en gång. Det finns inget att vänta på för nu har jag själv inte mer att ge detta manus. 

Hurra, hurra!!

Kategori: Allmänt, Följebrev, Redigera, att skriva

Kan knappt tro att det är sant men. Manuset är klart. Det är klart. Måste ”bara” fixa ett följebrev och kasta iväg allt till de relevanta förlagen. Sen är det adjöss.
 
Nu har jag ändå gett detta manus en ärlig chans. Går det inte nu så är det över för dig kära manus. Då är och förblir du en skrivbordsprodukt. För jag tänker inte redigera dig igen med mindre än att jag känner doften av ett förlagskontrakt. Men nu har jag gjort det. Förhoppningsvis det största omtag jag någonsin behöver göra med ett manus. Ska aldrig någonsin skriva utan att ha gjort ett synopsis igen. Aldrig någonsin. Fy sjutton vilken pärs men nu har jag ett manus som faktiskt hänger ihop, är spännande, lättsamt och underhållande i lagom doser. Precis som jag vill ha det. Fy fasiken vad skönt!!
 
Håll i er förlag, snart kommer det dimpa ner! Kanske lagom till helgen!? 
 
Det sista jag gjorde när jag var igenom var att
- läsa igenom och finkalibrera första sidan
- läsa igenom och finkalibrera sista sidan
- dra igenom hela texten i utzoomat läge och kolla så att inte rubrikerna hamnat just före en sidbrytning 
- fixa (= dela upp) några väl långa stycken som stack ut vid genomscrollningen,
- byta titel (kom på en ny här i helgen som jag bestämt mig för att köra på, men nu vacklar jag. Eventuellt skickar jag ut med två olika titlar beroende på förlag där de som redan har fått det i tidigare och helt, helt annorlunda version får en ny titel och de fräscha förlagen som aldrig sett detta manus alls förut får den gamla. Får fundera på det.) 
- spara som pdf
 
Så nu är det följebrev för hela slanten!