Romandebutbloggen

Kan knappt tro att det är sant men. Manuset är klart. Det är klart. Måste ”bara” fixa ett följebrev och kasta iväg allt till de relevanta förlagen. Sen är det adjöss.

 

Nu har jag ändå gett detta manus en ärlig chans. Går det inte nu så är det över för dig kära manus. Då är och förblir du en skrivbordsprodukt. För jag tänker inte redigera dig igen med mindre än att jag känner doften av ett förlagskontrakt. Men nu har jag gjort det. Förhoppningsvis det största omtag jag någonsin behöver göra med ett manus. Ska aldrig någonsin skriva utan att ha gjort ett synopsis igen. Aldrig någonsin. Fy sjutton vilken pärs men nu har jag ett manus som faktiskt hänger ihop, är spännande, lättsamt och underhållande i lagom doser. Precis som jag vill ha det. Fy fasiken vad skönt!!

 

Håll i er förlag, snart kommer det dimpa ner! Kanske lagom till helgen!? 

 

Det sista jag gjorde när jag var igenom var att

- läsa igenom och finkalibrera första sidan

- läsa igenom och finkalibrera sista sidan

- dra igenom hela texten i utzoomat läge och kolla så att inte rubrikerna hamnat just före en sidbrytning 

- fixa (= dela upp) några väl långa stycken som stack ut vid genomscrollningen,

- byta titel (kom på en ny här i helgen som jag bestämt mig för att köra på, men nu vacklar jag. Eventuellt skickar jag ut med två olika titlar beroende på förlag där de som redan har fått det i tidigare och helt, helt annorlunda version får en ny titel och de fräscha förlagen som aldrig sett detta manus alls förut får den gamla. Får fundera på det.) 

- spara som pdf

 

Så nu är det följebrev för hela slanten!