Romandebutbloggen

Orkar ju inte skriva om alla refuseringar som dimper ner här. Först och främst för att jag när de kommer går raka vägen till förnekelse- och förträngandefasen och inte vill tänka på det en sekund mer än nödvändigt.

 

Men den som kom i måndags kl 15:51 från Ordfront var värre än de flesta. Inte för att jag är så särdeles förälskad i just Ordfront utan för att det är så uppenbart att det inte blev något napp i år heller, jag var trött och hade garden nere. Gick inte in på mailen för att kolla efter refuseringar utan för att kolla en helt annan grej så det tog mig lite på sängen. 

 

Men så pratade jag med en skrivkompis som ojjade sig över en refusering denne fått i måndags. Jag berättade att jag också fått en, från Ordfront. Och vilket sammanträffande att min kompis fått från samma förlag, när vi jämförde mailen så kom de exakt samma tid med exakt samma formulering (med manusnamnet inklippt bara så där skiljde det sig ju). Så nu får det anses klarlagt att det finns en refuseringsfunktion i förlagens system där de kan skicka samma refusering samtidigt till alla manus de har i lager och som inte blivit utsorterade till särskild hantering. Eller åtminstone något liknande. 

 

Så när man får en standardrefusering är man sannerligen inte ensam, säkert får hundratals författare samma mail exakt samtidigt. Känns ännu mer deppigt ju! Kanske någon annan som läser min blogg också fick den? Men så tänds ju hoppet, kanske halkade mitt eller min kompis manus in i utskicket av bara farten, fast det inte skulle. Det är ju troligen nu inte så att de gjort detta manuellt, det kan förekomma systemfel. Kanske? Ska nog inte sätta särdeles mycket hopp till det men måste ju kunna hända att något manus hamnar där av misstag? 

 

Nåväl, ännu en liten pusselbit till mysteriet förlagsbranschen faller på plats...