Romandebutbloggen

Här skriver jag om min väg till romandebut och livet därefter! Debuten kom år 2021 med kriminalromanen Dödsrensaren, skriven tillsammans med maken Jonas Dahlberg. Nästa kriminalroman av oss släpps juni 2024!

Det blev presens!

Kategori: Allmänt

Gick tillbaks och läste lite av det jag skrivit hittills igår. Det kändes riktigt bra och stabilt! 
 
Mest förvånad blev jag över att upptäcka att jag skriver i presens. Det hela började med att jag såg presens i sista meningen när jag skulle börja skriva. Skulle precis ändra när jag kom på att jag nog måste gå igenom detta vad gäller hela texten.
 
Ögnade igenom och kunde konstatera att allt är i presens. Jag bara började skriva och så blev det så. Inget aktivt val jag gjorde, samma sak med mina tidigare manus att det bara blivit. Eftersom de båda är i imperfekt (med några få kapitel undantagna) trodde kag att jag var en imperfekt-skrivare helt enkelt. Men uppenbarligen inte. Känns bra med presens, tror det passar målgruppen som antingen blir 6-9 eller 9-12 skulle jag tro. 

KOMMENTARER:

  • www.nastasida.blogspot.se säger:
    2018-06-01 | 08:53:54

    Jag skriver alltid i presens, så välkommen över :-)
    Låter ju spännande och kul att skriva nytt, vilken genre lutar det åt?
    //Annika

    Svar: Ja, roligt att joina den klubben :) Blir en barn- och ung med spänning och relationer i fokus.
    Helena Dahlberg

  • Elin Säfström säger:
    2018-06-01 | 12:28:07
    Bloggadress: http://allabloggarutomjag.blogspot.se/

    Haha, vad lustigt! Jag har också blivit en presensskrivare med åren. Det känns som att det ligger i tiden - liksom första person, vilket jag också föredrar. Jaså minsann, en regelrätt barnbok på gång? Kul! Försöker själv skriva för 9-12 nu, men jag är osäker på om det verkligen är det jag gör ...

    Svar: Just det, extra kul! Jag läser timvis med godnattsagor för barnen just i spannet 9-12 respektive 6-9 år så känner mig extremt hemma där...
    Helena Dahlberg

  • Elin Säfström säger:
    2018-06-01 | 13:09:51
    Bloggadress: http://allabloggarutomjag.blogspot.se/

    Aha, vilken lyx med äkta konsumenter av den typen av böcker! Jag kanske borde ägna mig åt 3-6-spannet själv då (min dotter är fyra).

    Svar: Ja kanske det, svår målgrupp dock 3-6 tycker jag. Nu när jag tänker på det så skrev jag ju faktiskt en pekboksserie en gång för massa år sen när jag just börjat skriva. Men den fick aldrig vingar. Minns inte hur många förlag jag skickade ut till dock, kanske dags för en ny förlagsvända med pekböckerna!
    Helena Dahlberg

  • Ulrika säger:
    2018-06-02 | 07:52:54
    Bloggadress: http://nettelblad.blogg.se

    finns ju ett råd om "skriv i imperfekt som om du skrev i presens". Alltså att man kan skriva en text först i presens för att sedan ändra det till imperfekt. då får man ofta en intensitet och närvaro men inte liiika intensivt som det kan bli i presens. svårt att förklara effekten men på vuxenlitteratur tycker jag man kan få väldigt fina resultat av den metoden faktiskt!

    Nu har ju du hittat rätt från början och då ska man ju bara tacka och ta emot och köra, men som en generell reflektion.

    Svar: Tack vilket bra tips, det hade jag inte hört tidigare! Kanske något att prova sen i alla fall om inte annat. Lät vettigt.
    Helena Dahlberg

  • Ulrika säger:
    2018-06-02 | 09:45:38
    Bloggadress: http://nettelblad.blogg.se

    kan lägga till att det finns motsvarande tips att "skriv i jagform och ändra sedan till tredje person". Kan också funka i alla fall som en start om man har svårt att tex komma nära sin huvudperson, komma "in i huvudet" på personen. Tvingar en att lära känna på ett annat sätt!

    så kul att läsa om ditt skrivande för övrigt :)

    Svar: Ok tack, detta tips lät spontant betydligt svårare att genomföra tycker jag men kanske är det inte så. Mitt problem är dock snarast det motsatta, att jag fastnar i huvudet på karaktärerna och får oändliga inre monologer...

    Roligt att du gillar bloggen, är själv superglad att ha den för att kunna gå tillbaks och kolla hur jag tänkt etc, har rätt dåligt minne...
    Helena Dahlberg

Kommentera inlägget här: