Romandebutbloggen

Här skriver jag om min väg till romandebut och livet därefter! Debuten kom år 2021 med kriminalromanen Dödsrensaren, skriven tillsammans med maken Jonas Dahlberg. Nästa kriminalroman av oss släpps juni 2024!

Ovälkomna idéer poppar upp

Kategori: Allmänt, Deckare, Inspiration, Roman, att skriva, vi som skriver

Under helgen har en hel del nya idéer börjat poppa upp, om uppföljaren till mitt deckarmanus. Och det gör mig ärligt talat lite rädd för jag känner mig inte på något sätt redo att ta tag i uppföljaren nu. Hade tänkt vänta tills jag åtminstone kan känna doften av ett förlagskontrakt på manus ett. Så jag inte står där om tio år med tre-fyra böcker i en bokserie som ingen vill läsa. Därav att jag skulle pröva mig fram till "min" genre och inte snöa in på ett spår som kanske är helt fel. 
 
Så nu är jag lite rädd att de här idéerna ska locka mig åt ett annat håll. Att fortsätta med uppföljaren istället (synopsis är redan påbörjat där sedan tidigare när jag planerade upp trilogin). Och dit vill jag ju egentligen inte. Samtidigt känns det så sjukt otacksamt av mig att inte ta emot och anamma idéerna när de nu kommer. Utan istället bli irriterad och försöka mota bort dem. Hur mycket ska man styras av sin kreativa sida jämfört med den rationella är frågan jag ställer mig idag.
 
Och kanske är det just därför som jag inte kommer mig för att hoppa in i nästa projekt nu. För att huvudet vill in i uppföljaren och inte något annat? 
 
Till råga på allt ska jag snart göra en mobiltelefonrockad som innebär att även min andra mobil ska tömmas inom kort. Så kommer nog inte ha några anteckningar om dessa idéer kvar efter det ändå. Kan inte dessa idéer bara ta en paus och komma tillbaks igen senare? 
 
Jobbar hemma idag så inget skriv tyvärr. Imorgon är jag sugen på att bita i "på riktigt" igen! 

KOMMENTARER:

  • Marie: Mitt skrivliv säger:
    2017-10-16 | 07:50:36
    Bloggadress: http://mittskrivliv.wordpress.com

    Intressant fråga, hur mycket får kreativiteten styra?
    För mig är nog svaret – just nu – till hundra procent. Men då skriver inte jag någon serie heller. När en idé väl fastnat i huvudet, och oftast grottat runt där ett bra tag, så har jag svårt att med ren vilja fokusera på någonting annat. Historien vill liksom ut.
    Är det en positiv refusering eller liknande du behöver för att fortsätta? Min nästa målsättningen är just det, en fingervisning om att jag är på rätt väg.

    Svar: Ja precis, en positiv refusering så man vet att man rullar åt rätt håll i alla fall. Det skulle absolut ge mersmak! Kanske man bara får falla för frestelsen och göra det som lockar mest. Som du säger så är kreativiteten svår att tygla och styra... Tack för dina intressanta och tänkvärda erfarenheter här!
    Helena Dahlberg

  • Annika säger:
    2017-10-16 | 08:42:26
    Bloggadress: http://www.nastasida.blogspot.se

    Igenkänningen är hög här, jag har idéer som trängs och väsnas och min lösning blev att växelskriva. Började tidigare under hösten med att skriva på uppföljaren till spänningsmanuset (kändes "enklare" att ta tag i) och satsar nu på dystopin för fullt ett par månader (den väsnades mest i huvudet). Hade tänkt på dystopin intensivt under ett år, och haft idéer i typ tjugo år, så man kan vårda idéerna och spara dem om man vill :-)
    Tror det blir bra hur du än väljer att göra, låter som om du är en väldigt genomtänkt person :-)

    Svar: Tack, intressanta tankar och erfarenheter! Växelskriva låter ju som en rolig lösning men vete sjutton om jag klarar att hålla flera projekt i huvudet på en gång. Men ska kanske våga mig på att prova i alla fall även om det känns helt galet med tanke på hur svårt det är att hålla ett manusprojekt igång. I och för sig blir det två olika genres och två olika skrivfaser i så fall eftersom det ena är på idestadiet och det andra på redigeringsstadiet, kanske skulle det faktiskt gå!? Får suga lite på den karamellen...
    Helena Dahlberg

  • Annelie säger:
    2017-10-16 | 09:42:26
    Bloggadress: http://enbokstavitaget.wordpress.com

    Åh jag får så många tankar kring det här! Å ena sidan, å andra sidan liksom... Min spontana tanke är att du ska gå på känslan och idéen - börja skriva på uppföljaren. För vem skriver du? Har du en historia i dig som vill ut så tycker jag du ska låta den komma ut. Och det oavsett om du får bokkontrakt på det hela eller inte - historien behöver ändå få komma ut, för din skull. Utan att veta hur färdig du är med ditt första manus tänker jag dessutom att det kan finnas fördelar med att påbörja uppföljaren också, det skulle kunna hjälpa dig att förfina första manuset ytterligare. Jag förstår att du inte vill kasta dig in i något som kanske inte "ger nåt", men det kommer ju ge dig något inte sant?

    Svar: Tack för bra inspel. Det är klokt det där med att det ger ju något, inget man skriver är förgäves. Ni verkar alla vara inne på "Go with the flow"-linjen och den känns ju onekligen lockande när jag läst din och de andras kommentarer. Och nu känner jag att herregud vilket lyxproblem, vilket som blir nog bra så länge inspirationen finns där. Tack igen!
    Helena Dahlberg

  • Elin Säfström säger:
    2017-10-16 | 13:55:04
    Bloggadress: http://allabloggarutomjag.blogspot.se/

    Växelskrivning brukar funka jättebra för mig, men du vet ju inte hur det funkar för dig förrän du provar, så klart.

    Rädda idéerna från din gamla telefon! Om du inte kan exportera filerna på något sätt, så ta en massa skärmdumpar! Så har du dem bland dina foton. Låt inte tekniken förstöra för dig!

    Själv valde jag att inte gå vidare med min (tänkta) serie förrän jag hade kontrakt på den första delen - helt enkelt därför att jag var trött på att bli refuserad, och eftersom en andra del i en serie som ingen vill ha per definition blir just refuserad. Med reservation för att jag möjligen växelskrivit en andra del, om det inte hade funkat. Att ha ett projekt på gång där man i alla fall har en rimlig chans är väldigt peppande.

    Svar: Tack Elin, intressant att höra. Ja, det blir rimligen (minst) trippelt jobbigt att bli refuserad om man vet att det är tre genomarbetade manus som står på spel istället för "bara" ett som är nog så hjärtskärande att hantera... Strongt av dig att ta det coolt och avvakta kontraktet!
    Helena Dahlberg

  • Sara säger:
    2017-10-16 | 20:52:25
    Bloggadress: http://www.saralinneamolin.wordpress.com

    Åh, jag förstår ditt dilemma. Kan du inte vidareutveckla idén, utan att för den sakens skull skriva hela manuset? Åtminstone ta tillvara på tankarna ordentligt, skriva ner dem och utveckla ett synopsis, eller skriva några scener? Om du därefter känner att du är fast, så kanske det är läge att gå på den känslan. Och om inte, så har du i alla fall idéerna kvar när det blir dags.

    Svar: Tack för omtanken och att du delar med dig av dina tankar. Ja kanske någon halvvariant skulle kunna funka. Brukar ha lite svårt att släppa grejer när jag väl snöat in på dem bara så är inte säker på att jag skulle klara det utan att slutföra vilket är det jag är lite rädd för, att snöa in på detta spår för länge... Får se vilket dokument det blir jag öppnar imorgon bitti :)
    Helena Dahlberg

Kommentera inlägget här: