Romandebutbloggen

Här skriver jag om min väg till romandebut. Jag är ännu inte där men kommer inte ge mig förrän målet är uppnått!

Summering februari

Kategori: Allmänt, Deckare, Roman, att skriva, vi som skriver

Igår sprang jag på en kompis på tåget så blev inget skrivet på vägen in. Inte vilken kompis som helst heller utan han som introducerade mig och min make för varandra midsommar år 2005 så honom prioriterar jag alltid, är fortfarande och för evigt sjukt tacksam för det och att han därmed förändrade hela mitt liv!
 
På vägen hem hade jag otur med kommunikationerna så blev inget då heller.
 
Så för att summera februari så blev det sjutton skrivpass (lika många som i januari) som gav totalt 42 000 tecken (7 000 färre än januari men lika många som i november. Oktober hade jag all time high för detta manus med 50 000 tecken).
 
Håller det tempo jag tänkt mig med andra ord. Idag blir det inget eftersom jag jobbar hemifrån. 

KOMMENTARER:

  • Annika säger:
    2017-03-01 | 19:58:32
    Bloggadress: http://www.nastasida.blogspot.se

    Men alltså det lät ju som en bra vän att prioritera! Och heja dig som lyckas få ihop så många pass och tecken under pendlingen, hur hanterar du alla andra människor, stör dom eller blir det bara en grå massa?

    Svar: Oftast är de bara en grå massa. Jag går på vid en av de första stationerna så vi är typ 3-4 i hela vagnen tills jag kommit igång sen hinner jag inte märka alla de andra som kommer på förrän det är dags att gå av. Bussen däremot är lite jobbigare då det är nästan fullt när jag går på men då är jag ofta mitt uppe i nåt från tågresan som det går relativt lätt att fortsätta på ändå. Men tåget är betydligt lättare och mysigare att skriva på... Kan jag någon gång jobba som författare kan jag absolut tänka mig att sitta hela förmiddagen på tåget och skriva medan det åker fram & tillbaks då det är min favoritplats att skriva på för tillfället :)
    Helena Dahlberg

  • www.nastasida.blogspot.se säger:
    2017-03-02 | 10:52:23

    Kan tänka mig att tåget är en bra plats, finns liksom ingenstans att ta vägen (i.e. finns inget annat man kan prokastrinera med). Skulle bli en helt annan Kvinnan på tåget i då fall :-D

    Svar: Exakt så!
    Helena Dahlberg

Kommentera inlägget här: